Majoriteten av de noterade bolagen i Sverige är småbolag noterade på Nasdaq First North, Spotlight Stock Market och NGM Nordic SME. Den 1 mars genomförs en lagförändring som på kort sikt försvårar finansieringen för dessa bolag och skapar stor osäkerhet i branschen.
Om emissionsmarknaden
Totalt sett finns cirka 560 bolag noterade på de svenska mindre handelsplatserna Nasdaq First North, Spotlight Stock Market och NGM Nordic SME. Av dessa värderas drygt 500 bolag under 1 miljard kronor varav merparten under 100 miljoner kronor. Bolagen är i regel små och utgörs i stora drag av tillväxtbolag och ny teknik.
När de noterade bolagen hämtar in kapital genom nyemissioner ska det enligt lag genomföras med företräde för aktieägarna, och i undantagsfall genom riktade emissioner. Att hålla koll på emissioner av båda slag, noteringar och mer därtill är precis vad vi ägnar oss åt här på Nyemissioner.se och via vår SaaS-tjänst Finance Lab.
I en klar majoritet av företrädesemissionerna använder bolagen sig av externa “garantiåtagare” som mot en fast ersättning förbinder sig att teckna de aktier som aktieägarna och marknaden avstår från att teckna. Det liknar en försäkring och en garanterad kapitalanskaffning skyddar bolagen och aktieägarna mot oförutsedda händelser eller generellt svagt intresse.
Bara under de senaste 24 månaderna har det genomförts 335 företrädesemissioner i 258 av dessa bolag. Storleksordningen på emissionerna under den perioden var cirka 15 miljarder kronor. I dessa emissioner tecknades i snitt 61,2 % av aktieägare och marknaden, 17,3 % av garantiåtagare, medan resterande 21,5 % inte tecknades.
Det bör ge en fingervisning om marknadens storlek, underskottet av finansiering som råder och vikten av garantiåtagare i en kapitalmarknad där utbudet överstiger efterfrågan.
Om den nya lagen
De företag som har garantigivning som affärsverksamhet behöver idag tillstånd från Finansinspektionen. I praktiken innehas dock tillstånden enbart av ett fåtal aktörer som uppskattningsvis står för mindre än 1 % av alla garantiåtaganden.
Det har länge varit oklart var gränsen går för garantigivning i emissioner. Såvitt känt finns bara ett enstaka fall där någon fått påföljd, och då i samband med att aktören även sålde förmedlingstjänster. Ren garantigivning har i praktiken inte lett till ingripanden.
Garantigivarna på de mindre listorna utgörs i stort av privata investerare och mindre företag med eget riskkapital. När mindre bolag gör emissioner är transaktionerna för små för institutionellt kapital att intressera sig och utspädningen blir så pass stor att det ofta behövs delas upp på flera mindre parter.
Det som händer från och med den 1 mars är att en ny lag träder i kraft som medför straffansvar för olovlig finansiell verksamhet. Detta innebär att den yttersta frågan hamnar på åklagarmyndighetens bord och att finansiell verksamhet utan tillstånd kan i allvarliga fall resultera i straffansvar, inklusive fängelsestraff, i stället för exempelvis varningar eller sanktionsavgifter.
Lagändringen är en bred förändring som syftar till att motverka brottslig verksamhet, som t ex penningtvätt, men påverkar alltså även emissionsmarknaden på detta vis. Hittills har inga tydliga besked kommit från varken Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten eller andra instanser med några riktlinjer om var gränserna går för att det ska krävas tillstånd, eller vilka som påverkas.
Konsekvenser
För de hundratals noterade bolagen i det minsta segmentet medför förändringen en osäkerhet kring finansiering på kort sikt. Det kommer att dyka upp lösningar på ett eller annat sätt men i nuläget vet ingen om det hinner komma någon tydlighet eller lösning den närmaste tiden.
Hela branschen är engagerad, från marknadsplatserna och de finansiella rådgivarna, till advokatfirmor och investerare och såklart bolagen själva.
Under de senaste åren har garantiåtagare tecknat aktier för flera miljarder kronor på de svenska MTF-listorna. Om funktionen i stort försvinner behöver pengarna strömma in på något annat sätt för att undvika oönskade konkurser. På lite längre sikt kan det vara positivt med en förbättrad reglering kring emissionsmarknaden med hänsyn till de noterade bolagen och aktieägarna, men på kort sikt blir det ännu mer utmanande för de minsta bolagen som är i behov av kapital.
Det som rent allmänt anses problematiskt är att beslutet om den nya lagen kom så sent som den 14 januari i år, vilket innebär att denna miljardbransch har 6 veckor på sig att ställa om sig. Ansökan om tillstånd att driva värdepappersrörelse kostar 975 000 kr och handläggningstiden är upp till sex månader.
Många vana småbolagsinvesterare väljer att avvakta för tillfället, men det är en kreativ bransch och nya lösningar kan dyka upp vilken dag som helst.
För att fördjupa sig i frågan, se yttranden från advokatbyråer nedan: